Äntligen är hon här!
Mitt lilla hjärta flyttade in igår och jag var världens gladaste. Men hon har varit så rädd så rädd hela gårdagen vilket var bland det jobbigaste jag varit med om, jag kände mig som världens sämsta och elakaste människa. Ringde hit mamma för att se om vi skulle köra hem henne till dem istället men efter mycket om och men fick hon vara kvar över natten som hon tillbringade under täcket tryckt mot mitt ben.
Men nu på kvällen ser jag allt mer min vanliga Daisy. Hon har kissat, ätit, druckit och busat under dagen/kvällen vilket värmer i hjärtat. Just nu ligger hon tätt intill mig i sängen och sover. Hon är verkligen världens finaste. Men än har vi en lång väg att gå. Hon har inte varit inne i köket ännu och dum som jag är skämmer jag bort henne med mat på sängen. Men det är hon värd min lille gamling.
I AM WOMAN
Trevlig helg!
