Jag kan tänka tills det knappt finns nått kvar, Jag har känslor utan uppehåll.
Dagar av sorg. Dagar av saknad. Dagar med ett huvud fullt av tankar.
Jag kan inte förstå hur ett liv kan försvinna på en minut. En kämpe är var du var! Men cancern tog dig. Den tog dig från mig, från oss. Nu ska tydligen livet gå vidare. Men hur ska det kunna göra det när jag ännu inte förstått vad som har hänt?
Kommentarer
Trackback
